Fuck. Kollade precis på FB och nu skall B's band göra fler spelningar trots att de sagt att de har spelat den sista. B ville inte att bandet skulle fortsätta om han dog och det här gör mig så jävla ledsen. Det enda de vill ha är pengar, det är fan inga minnesspelningar de gör!

Annars har jag ju gått ner lite i alla fall. Ser inte lika gravid ut.
Fast idag kom jag på att jag hade duschat två gånger sen B dog. Jag orkar verkligen inte med något. Röka och inget mer. =)

Lyssnar på Nine Inch Nails – Something I Can Never Have. Det stämmer verkligen in på mitt liv

Livet verkar hata mig. Jag överdoserar mina sömntabletter så in i helvete så jag kan sova bort så mycket tid som möjligt.
Jag klarar inte livet utan B. Allt verkar så meningslöst. Jag har inget intresse för något, ja förutom att förlora vikt då.
Åt/drack två Naturdiet Shakes igår. Idag har jag ätit tre apelsiner och skall snart gå och lägga mig.

En liten uppdatering för mitt nu totalt miserabla liv!

(Ibland är det fan okej att tycka synd om sig själv)

Jag tror det har börjat sjunka in. Jag är ensam, B är inte fysiskt hos mig längre. Har precis beställt ett blomsterhjärta med sånt silkesband till begravningen. Ofattbart! Ändå känns det som en mardröm, en mardröm jag inte kan vakna från.

B var allt för mig, han var allt. Jag måste omvärdera hela mitt liv nu. Alla planer involverade B, min framtid låg hos honom, och nu är jag ensam.

Det spelar ingen roll hur många som är runt mig, jag har förlorat min bästa vän, min älskare, ALLT!
Men Ana har kommit tillbaka verkar det som.
Kunde inte äta igår, drack en Naturdietshake som jag spred ut över dagen.
Idag är jag inte hungrig, och jag har ändå vart vaken sedan fyra inatt.

Det ordnar sig, jag måste tro på de orden!

Vaknade klockan fem av massa mardrömmar om B. Vill inte sova mer men jag har två polare som ligger och sover nu så jag vet inte riktigt vad jag skall göra. Är fruktansvärt rastlös.

Alla vill ha SIN vilja igenom, jag vill bara ha Bs vilja igenom. På begravningen alltså. Jag sa att han ville bli jordfäst, då fick jag tydligen MIN vilja igenom, men det var bara något som han sa till mig. Jag vill bara få en begravning som han hade velat ha den medan alla andra vill ha sin vilja igenom.
Eftersom han var känd kommer det inte annonseras ut när begravningen blir utan den skall hållas för hans närmsta vänner. Jag hoppas bara att alla kan hålla tyst så vi inte får människor dit som vi inte vill ha där, en del av hans bekantskapskrets var ju lite tvivelaktig. Jag har bla blivit mordhotat av en av hans "vänner".

Äh, jag vet inte, skall dricka frukost nu, en nutrilette och spela sims eller nått

Nu är han hemma i Sverige. Begravningsklänningen är beställd. Jag skall försöka vara så fucking jävla snygg på begravningen så han kan se mig i mitt "esse" den sista gången.
Det var lite läskigt, jag hittade hans lösenord idag. Har letat som en galning men nu kan jag ta över hans artistprofil så den inte läggs ner när vi gör hans FB till en minnessida.

Nu skall jag tydligen shoppa för att glömma mitt liv eller något.

Jag lever. Eller jag försöker i alla fall att leva så gott det går.
Vad många inte verkar förstå är att han var mitt allt, mitt livs kärlek. Vi vad själsfränder och han rycktes bara bort från mig. Jag håller fast vid hans minnen så hårt det bara går. Vi skulle för fan gifta oss, bli gamla tillsammans. Det här är bara inte rätt.

Ovanpå det har jag skulder på 30 000 som jag måste bli av med, jag får hjälp från soc nästa vecka men det känns bara som ännu en bitchslap, efter hans turneer skulle vi betala av alla skulder efter hans missbruk.
Jag orkar liksom inte ta tag i ekonomi nu.

Jag mår redan dåligt som det är men med ekonomin ovanpå det här får verkligen mig att vilja ta livet av mig, men efter att ha känt den här smärtan skulle jag aldrig kunna göra det mot min familj.

Jag tar en minut i taget, de säger att det kommer att gå över, jag hoppas verkligen det.

Jag kommer aldrig glömma honom

Ps. Eftersom det är en ProAna blogg, nej, jag KAN inte äta.

Jag kommer nog inte vara så aktiv på ett tag. Min älskade fästman B vaknade aldrig i morse och ni kan ju själva tänka er min situation.
Så jag försöker kämpa med att överleva ett liv utan B därav kommer nog bloggen bli liggandes

Det gör så djävla ont i mig just nu.

B har bett om pengar till en hyrbil så vi kan åka ut i Europa i 25års-present men istället börjar hela hans familj skrika och skälla på honom. Problemet är väl att de tycker inte att de skall få betala för att JAG skall få följa med på spelningarna.

Men B behöver mig på spelningarna, och det gör de andra i bandet också.



Det är så jävla fucked up. Han fyller jämt! B vill att vi skall åka på roadtrip, han vill absolut inte flyga. Jag menar, vad är problemet? Om alla i familjen hjälps åt så blir det inte så mycket pengar, och de HAR pengar. 2500:- är i depositionsavgift så de får man ju direkt när man lämnar bilen.



Nej, jag är så ledsen, har spillt några tårar över hur det här kan kännas för B. Jag mår skitdåligt helt ärligt talat.



Going into starvationmode

Dagen har som vanligt varit rätt händelselös, som vanligt, kollat på TV, vart på stan och handlat, haft besök av min kära vän men vi kunde inte prata så mycket för jag hade mitt boendestöd här och sedan satt jag i telefon och bokade bil för min och B's resa till hans spelningar i Beligen och Holland.



Jaaa, vi har äntligen bestämt att jag skall åka med! Eller köra då. Men det är underbart, så jag får fortsätta att bara äta äpplen tills dess så jag slipper min gravidmage!

Har klarat en dag i alla fall!



Hejja på mig!



Just det, har börjat läsa Processen av Franz Kafka så det är väl läsning som gäller från och med nu. Den börjar riktigt bra!