Mår inget vidare idag faktiskt. Fick reda på en sak igår som påverkade väldigt mycket, kan inte säga mer för jag har lovat att hålla det tyst. Men jag känner mig arg och sviken, så mycket kan jag säga!
Så, Stesolid imorse, även om jag inte får ta det innan MBTn egentligen så har de sagt att om det är mellan att ta en stes och inte gå alls var det bättre med en stes sa min terapeut uttryckligen till mig.

Har gjort mig i ordning mycket mer än jag brukar, dölja den inre smärtan genom att se pigg och fräsch ut, då kanske ingen behöver fråga hur jag mår..

Vet inte vad fan jag skall säga på MBTn för det här är dessutom inget jag vill prata om, alls! Och speciellt inte i gruppen.

Som tur är skall jag käka lunch med min polare "Djurgårdaren" (kan vi döpa honom till), han har alltid en förmåga att muntra upp mig!

Nä fuck, nu måste jag dra, men idag kommer jag kanske lite sen, det får gå. Orkar inte bry mig..

Har haft en sån hälig vecka. Umgåtts med alla mina fina vänner, bara haft det skönt.

Har dock problem med A och en av mina vänner han inte gillar. Ärligt talat så är det DERAS problem. Men A var sjukt sur på mig för att jag "försvarade" honom, dvs jag sa att A kan tycka vad fan han vill men han bestämmer inte vem jag skall umgås med.
Så det var Stesolid hela dagen igår, men A bad om ursäkt senare på dagen.
Min ångest låg framför allt i att han försöker påverka mig att inte umgås med min vän, vilket han inte kommer kunna göra.
Han dumpade mig, och nu bestämmer jag över mitt eget liv! Punkt!

Åt en Pizza igår och har inte så farlig ångest ändå, känns bra. Det känns som att jag kanske kan börja vara lite snällare mot mig själv. Fast jag har inte vågat väga mig idag.
Eftersom jag skall börja träna Muay Thai nu MÅSTE jag börja äta mer!

Idag började visserligen med ångest och att ringa Mobila AkutTeamet, ta en stesolid. Ångesten är inte helt borta men jag känner mig liiiite luddig i huvudet så jag vill inte ta mer stes nu men jag kanske måste.

Sitter och försöker få i mig en nutrilett smoothie eftersom jag kom på att jag inte hade ätit något idag. A skall börja träna mig i Muay Thai och då måste jag bara öka mitt kcalintag. Jag vet om att en smoothie är för lite men det är bättre än ingenting.

Sitter på tunnelbanan på väg till Olle och Chilah.

Är så överlycklig att jag faktiskt orkar träffa folk och hitta på saker!

För en vecka sedan var det ett projekt att gå 300 m för att köpa cigg, nu har jag umgåtts med folk varje dag sedan i söndags när jag "vaknade".

Olle håller med mig, det verkar som att A fortfarande har känslor för mig. Hon träffade honom i måndags när vi drack lite hos mig. Han är nog så förvirrad att han vet inte själv vad han skall göra, men det är inte mitt problem längre! Jag vet vad jag skall göra, det är det enda som är viktigt!

Har varit hemma hos A på myskväll. Ja, den involverade alkohol men jag behöver inte ta ansvar för hans drickande! Och jag orkar fan inte det heller!

Han har avslöjat (även om han kanske inte vet det) att han inte vill bli seriös med den här bruden.

Egentligen borde jag kanske reagera, men jag är bara smartare än så, vill jag ha kvar A i mitt liv måste vi vara vänner. Bara vänner.

Shit, jag vet inte om jag vet...

Nu skall jag till fucking McDonalds och äta min ångest.

Kan ingen bara ge mig lite röka så jag får lugn?

Whey! Ju längre jag kommer från 60 desto lugnare blir jag! 58,7 idag.

Sedan i söndags när jag började leva igen har jag hunnit träffa nästan alla jag velat träffa hela sommaren. Det är bara Chilah som jag inte hunnit se än men det går nog att ordna snart! :D

I söndags träffade jag en killkompis och kollade på South Park. Måndags träffade jag A på morgonen och sedan kom finaste Olle. Igår käkade jag lunch med en annan killkompis och sedan på kvällen kom Sam och Nallebjörn! Och idag kommer min broder och skall hänga!

Jag är så stolt över mig själv att jag insett att jag betyder faktiskt något och A kan inte behandla mig hur som helst utan nu är jag fri!
Kan han vara så osmaklig att träffa någon ny i Tyskland 3 veckor efter att vi gjort slut behöver jag inte känna mig låst vid honom längre, alls! Ja, det gjorde så jävla ont när jag fick reda på det, men jag såg "sanningen" när det hände och blev fri!

Nu är det mitt liv som gäller och jag är trött på fosterställning, hets och allmän skit.
Nu är det down down och bara njuta av att vara fri!

It's only after we've lost everything that we are free to do anything

Jag har inte bloggat på väldigt länge och det är för att jag kämpat för min överlevnad, utan att skada mig dessutom.
Jag har inte skadat mig, jag har överlevt!

För en vecka sedan berättade A att han redan hittat någon som han skulle åka och träffa. Jag blev förkrossad. Totalt jävla förkrossad verkligen!
Men i söndags vaknade jag med insikt om att det fortfarande är jag som är viktigast i mitt liv och helt ärligt vill jag inte vara mer än vän med A, och så kommer det förbli.
Han försöker att ha mig "on the hook" lite känns det som men sålänge man ser vad han gör är det lugnt!

Och dessutom insåg jag att jag är fri och det känns så jävla skönt!
Jag har bara mig själv att ta hänsyn till. Jag kan göra vad fan jag vill hemma! Och ute!
Jag mår fett jävla bra av det!

Jag ser ner på A lite för att vara ärlig, för allt han håller på med. För allt han gjort. Ibland så ser jag ner på honom, men mest tycker jag bara synd om honom. Slav under alkoholen. Det känns nog kanske som att vara ätstörd tänker jag, förutom att alkoholen påverkar omgivningen mycket mer!

Jag kom till insikt genom bön framför allt!
För mig har nästan allt fallit på plats nu, nu skall jag bara våga ta steget och leva MITT liv!

Och om jag inte nämnt det har jag äntligen kommit under 60 och väger 59 kilo. En efterlängtad femma som jag i hemlighet vill skall bli en fyra men inte kan berätta för någon, inte ens mig själv.
Jag vill ha kontroll att kunna stanna på en vikt som ändå är relativt ok. 50-52 kilo ungefär. Men Ana tycker nog att 45 ser mycket bättre ut.

Så, när jag väger 59 kilo är min belöning rakt bakom mig. Jag har tagit upp min "Skinny clothes"-låda och skall kolla om något passar!

Haft några riktigt dåliga dagar med fullständig apati men det känns som att det håller på att vända!
Vikten går neråt och jag föröker fortsätta med mitt liv.
Jag håller mig åtminstone flytande!