Denial, Revisited

Inlagd igen. Men det är stor skillnad den här gången. Nu VET jag att jag måste hålla mig till spelreglerna och jag är (oftast) mycket lugnare. Men det är klart att jag tänker mycket på att överdosera, skada mig osv så fort jag stöter på motgångar.
Skillnaden är att jag tänker efter nu.

Det är skitjobbigt att vara här. Jag tänker på B varje minut av varje dag men igår kom den första lilla ljusglimten. Första gången jag kände att; "Jo, de kanske har rätt, det kanske kommer att bli bättre!"

Läkarna är lika rädda som jag att jag kommer ta en överdos så jag får bara gå ut 2x20 min ensam och resten med personal.
Jag hatar att vara här men jag inser att jag måste och skulle jag försöka skriva ut mig nu skulle jag antagligen få LPT igen så jag väntar ut de samtidigt som jag är ärlig, och här kan jag får gråta och prata. Det känns bra.

Tror jag gått ner i vikt igen också, det känns så.