Den misshandel jag har gått igenom är något jag själv har skapat och det är nästan det som är mest skrämmande. Jag har gjort det här mot mig själv, det är ingen annan som skurit mig. Det är jag som suttit i sängen och på otaliga toaletter bara för att få slut på ångesten genom att skapa mer ångest.
Hur kan min pojkvän älska mig när jag är ihopsydd som en trasdocka, har ärr överallt förutom ryggen och låren.
Han har själv skadat sig, men inte alls som jag. Och han har sagt att jag är faktiskt det värsta han har sett. Och han har ändå sett en hel del vad gäller självskadebeteende.
Nej, jag tyckte jag såg Bailys i kylen så jag kan dricka mig full och glömma det här.
0 comments:
Skicka en kommentar